Instagramkonto

Börjar vara dags att uppdatera oss lite! Inleder med ett Instagramkonto! :-D

traningpunktcom

Uppladdning inför Hemavan

Idag firade jag min andra semesterdag genom att ta en härlig cykeltur till Ersmark via Varuträsk. Efter att ha sett Kallas fina SM-guldlopp i rullskidor tog Lars spurtpris i varje backe och var helnöjd. Ganska billigt för att hålla hans humör på topp. Vi stannade för kaffe hos Marina och Sture tills det började komma små små regndroppar. Sen väntade ostadigt väder ändå till Ersmark/Kåge där solen började lysa igen. Finns ju nån som sagt att Solen lyser alltid i Kåge vilket stämde idag.

Börjar kännas spännande inför den 15 juli då bussen avgår 05.40(?) till Hemavan. Har bokat stugor i Hemavan, Storuman och i Malå. Frågan är bara vilken packning man ska med sig. Vi kommer förmodligen att ha väskor för ca 20-30l för 4 dagar så jag tror Johanna måste skippa sminkväskan denna gång. Men som vi alltid brukar säga att he ordnar sig alltid, viktigast att ta med är guldkortet...och cykelpump och slang såklart...och kanske lära oss hur man byter haha

Så går vi mot mörkare tider...

och för att inte deppa ihop totalt så bjuder jag på lite Johannabilder från helgens vattenskidåkning

Upp första försöket, Wakeskate nästa!

Pass i gamla träningsmarker

Förra söndagen blev det ett pass med mtb:n i gamla träningsmarker. Körde skogsvägen mellan Källdal och Norrlångträsk, vilken kantades till en del av myrarna där Älgstråket går. Skidåkning på myr är verkligen ingen hit...segt, platt och känns om en oändlighet. Däremot myrfotboll är grymt skoj, dock längesen sist. I slutet av denna väg fick jag en överraskning när en älg sprang över vägen cirka 10 meter framför mig. Är bara glad att det inte var en annan fyrbent varelse! På väg från Norrlångträsk passerade jag ett hus som alltid påminner mig om en blomsterkorg jag fick för längesedan av två av mina kära träningskompisar. De hade nämligen "hittat" både korgen och blommorna där. Undrar än idag vad de hade för baktanke?! Kanske få lite gratis skjuts på cykeln? Nä, det var omtänksamt av dem! Valde sen samma skogsväg till Drängsmark som vi gick med skidklubben 1996 mellan Ostvik och Lillkågeträsk. Avslutade turen på Drängsmarksterrängen. På tal om den måste man väl försöka hinna med i alla fall ett lopp där under sommaren.

Idag blev det en tur Ostvik-Drängsmark-Tällåsen-Gammelboliden-Björkhammar-Byske-Furögrund-Östanbäck-Ostvik. Jag var helt knäckt när jag var tillbaka. Det var grymt varmt och jag hade glömt vattenflaskan. Jag hade nog gett vad som helst för en kall cola eller mjukglass under senare delen av vägen.

Kan konstatera att det finns riktigt fina sträckor att cykla häromkring. Så nästa gång är det bara för Camilla att haka på! Kan dock kanske inte lova full koll på sträckor och stigar! ;-)

Ett år sedan...

Började dagen med att faktiskt sakna min racer. Idag är det nämligen ett år sedan vi cyklade Vätternrundan vilket var en oförglömlig upplevelse. Vet flera som cyklade denna natt/dag och stort grattis för genomförandet av 30 mil rullandes! Även om det oturades med regn och kyla för oss så minns jag egentligen bara känslan frihet cyklandes i mörkret i ett pärlband av blinkande lampor, målgången när jag väl förstod att jag suttit mer än 12 timmar på cykeln och fick avsluta turen i solsken.

Solsken var det även på kvällens mtbtur dock med lite stänk av regn här o där. Tog en lugn sträcka upp mot Falkträsket men eftersom stigarna med sten o rötter var något halkiga så höll jag mig ut på asfalt/grusväg. Blev en fin sväng förbi Flocktjärn, Klutmarksbacken och Medle hem.

Imorn kommer broder med flickvän upp och då blir det ut till havs hela dan

Trevlig kväll!

Kändes om om att det var dags...

...med en uppdatering av bloggen. Nu har det gått nästan nio månader sedan vi sprang Lidingöloppet & därmed avslutade den svenska klassikern. 

Så vad har hänt sedan dess då? 

* I februari blev det en favorit i repris med träningsläger i Arvidsjaur, innehållandes längdskidor, utförsåkning & inte att förglömma ett besök på Hotell Laponia. Dock avstod vi att nyttja Tabcab denna gång! ;)

 

* Debut i Vasaloppet första helgen i mars för min del. Måste säga att det är bland det värsta jag gjort. Hade bestämt mig för att inte seeda upp mig, utan stå kvar i led sju. I första backen stod jag helt still, föret var som sorbet efter någon mil & spåren helt sönderåkta. Tänkte fler än en gång "aldrig mer" & "jag tar brytbussen". Men lyckades till slut släpa mig i mål! Sen verkar minnet vara kort...anmälan till 2014 gjordes kort därefter!

 

* Vi har sålt racer cyklarna här under våren & istället införskaffat varsin moutainbike. Jag en Trek & Camilla en Scott. Måste säga att det var ett klokt beslut av oss trots att vi nästan är lite beroende idag av dessa cyklar. Det har blivit en hel del rundor med både bullar & en massa skratt på grund av felaktiga vägval som lett oss både till hästhagar, hyggen & vändplatser.Vi börjar bli grymt vältränade genom att ha fått bära cyklarna genom stock & sten! Vem behöver gymmet när man kan lyfta cykeln?!

 

Så vad är planerna framöver? 

* En cykeltur från Hemavan till Skellefteå i juli. Med en avstickare att ta oss upp på Ryfjället. 

* Cykelvasan den 17 augusti för min del, men jag har goda...eller vissa förhoppningar i alla fall om att få med mig Piff! 

* Lidingöloppet den 28 september där målet är att förbättra tiden sedan förra året. Så planen är väl att försöka lägga in lite mer löpning i träningen framöver. Men det har hittills vart svårt då cyklingen lockat till stor del! 

Camillas Lidingö

Innan start då vi passade på att ta en Gainomax
som satt fint att trycke direkt efter loppet!

En vecka senare och Klassikern är härmed avslutad efter lördagens Lindingölopp. Precis som Johanna har beskrivit så hade vi inställningen att undvika kramper, väggar och avhopp genom att ta det lugnt och försöka njuta så mycket man kan av 3 mil terräng, och det lyckades vi med. Jag har däremot några saker jag definitivt skulle ha gjort annorlunda; aldrig mer Carboload! För dom som inte vet så är det en sockergelegrynig kaka som ska boosta energin inför tex långlopp. Körde det inför Öppetspår men kvällen innan och det funkade fint. Denna gång kämpade vi ner skiten ca 40 min innan start och detta resulterade i ett konstigt sockeröverdos som gjorde att jag sprang första milen med ett illamående som hette duga.

Efter ca 8 km lätt löpning var det bara att välja att antingen springa bakom ett träd och kissa (var ju självklart kissnödig) eller stoppa fingrarna i halsen för tid till båda hade jag inte. En snabb visit bakom ett träd och ett gäng glada förbispringande löpare så var det bara illamåendet kvar. Gick över efter milen och jag kunde börja njuta av Lidingös terräng. Vi sprang längst vattnet ,genom kvarter, in i skogen längs underbara kurvor upp och ner. Psykiskt kändes det så mycket lättare än tex Vasan eller Vättern då man visste att 3 mil är bara 3 mil. Men, det finns ett jäkligt stort men...till min stora skräck så hände det som inte fick hända. Magen började pajja efter halva sträckan. Har ju hört skräckhistorier om löparmage och det var precis det jag höll på att erfara. Detta skyller jag självklart på sockerchocken men som tur va så kunde jag hålla fokus då sista milen verkligen var ett lopp i sig. (Magen tog förövrigt en vecka på sig att bli helt återställd!?)

Konditionsmässigt var det aldrig några problem men just längden, backarna framförallt nerför gjorde att benen började kännas som stockar. Vi gick Aborrbacken och Karins backe sen var det bara att kryssa mellan alla som gick sista biten. Efter målgång var lyckan enorm att ha klarat loppet, klassikern och magen. Lidingöloppet är även det enda av klassikergrenarna som jag kände direkt  efter kände mig taggad att göra igen. Då med fler långpass i bena, seeda till något bättre startgrupp, en pulsklocka och självklart hoppas jag att vi kan tajma samma sällskap. För hela resan hade aldrig varit detsamma utan Jåpe! 

Johannas Lidingölopp

Efter en allt annat än optimal uppladdning inför Lidingöloppet gick starten från Koltorp 13:50. De första kilometerna gick på 9:17 och terrängen kantades av löpare, lera & halka.

Vid sponsorlunchen med "Team Barilla" hade jag satt upp en rikttid på 2:45. Den kändes lite för bra även när jag satte den, men man ska väl sikta högt? Efter alla sjukdomar bestämde vi oss i alla fall för att försöka ha en behaglig resa och avsluta klassikern på den säkra sidan.


Måste säga att det gjorde vi kanonbra! Vi höll ungefär samma tempo loppet igenom och jag tror ingen av oss direkt var andfådd. Däremot började benen kännas av vid 17 kilometer samt begynnande blåsor och blånaglar. Innan dess hade vi till och med sjungit lite i spåren till "Fest hos Abdullah" och "Dansa Kuduro". De andra löparna måste ha trott att vi var mer eller mindre galna!

Innan loppet hade vi bestämt att vi skulle gå i Abborrbacken och Karins backe. De var något att bita i, även om jag kanske tycker att de var lite överskattade. Jag skulle tro att det beror på de fina utmaningar som Vitbergsterrängen här hemmavid har bjudit på!

Vi kom i mål på 3:21:15 och var riktigt nöjd och glad! Både Lidingöloppet och den svenska klassikern avklarad! Dock värkte benen inte mindre och skavankerna på fötterna gjorde sig påminda. Efter att ha hittat igen en försvunnen klädpåse och lite små frustration kring kön till bussen så var vi tillbaka på hotellet vid 19-tiden. Kvällen bjöd på god mat och trevligheter! Kan absolut tänka mig att springa Lidingöloppet igen...eventuellt redan nästa år!

Lite skavanker...

Uppladdning och nedräkning

Jag kom mig runt...

Idag gjorde jag mitt första träningspass på tre veckor då jag både haft ögoninflammation & nåt  segt virus. Jag & Camilla sprang milen på Vitberget, riktigt härligt ute i spåret. Dock kändes det att man haft en lång vila, benen var hyfsade, men andningen var något helt annat.

På fredag bär det av till Stockholm. Och i och med att vi ska flyga så kommer jag princip att även tävla då för att ha maxpuls i en timme borde ju räknas som ett hårt träningspass om & än det beror på rädsla!? Haha! Stackars Camilla kommer att ha det hon gör & även se till att det inte blir tåg alternativt buss på hemfärden !

Trots att uppladdningen har varit minst sagt allt annat än optimalt så ser vi framemot Lidingöloppet på lördag! Starten för oss går 13:50 och det viktigaste nu är inte tiden utan att komma sig i mål! Och jag lovar det Camilla att det kommer inte att bli som i starten i Sälen!

Vad händer?!

Dålig uppdatering beror på en segdragen förkylning för mig och en dubbelögoninflamation + virus för Johanna (hon ska alltid vara värst ;). Johanna har totalt träningsförbud och jag har precis börjat om med lättare löpning för att få igång kroppen. Känns jäkligt tråkigt då det är två veckor kvar till Lidingö men samtidigt nått man får räkna med när det är förkyningens tider. Har suttit och kollat in Gainomax interaktiva karta över Lidingöloppet och det känns viktigt att springa smart utifrån våra förutsättningar, inte börja jaga ryggar utan ta det 

l u g n t! 

Samtidigt blir det väldigt tydligt att det är efter halva sträckan utmaningarna kommer och frågan är hur kroppen känns efter 2 mil. Jag är mest rädd att hamna i samma totala utmattning som vid Vätterns 26 mil där kroppen var helt tömd på energi. Det kändes som en evighet att komma till Hammarsundets depå. Men det är just vid detta läge, där man helst skulle lägga sig i ett dike och grina, att man satte sig på cykeln igen eller som vid de sista 9 km på öppet spår, ställde sig på skidorna, tog en meter i taget och intalade sig att det ska fan gå!

Sponsorlunch

Klockan 12.00 så var både jag och Johanna inbokade på en exklusiv sponsorlunch à la Barilla av våra kollegor Tony och Niklas. Självklart hade vi på oss våra cykeldräkter vi fick innan vätternrundan. Väl ute i ljusgården möttes vi av ett uppdukat bord för fyra och Niklas hade svängt ihop en supergod lasagne - lyxtisdag!!! Dom hade även dragit ut en resultatlista från tidigare lidingölopp och vi fick göra en uppskattad tidlista för 30 km. Johanna gissade på sluttid 2.45 och jag 3 tim jämnt.

Storfräsarna Niklas och Tony

Efter dagens sponsorinsats så kan vi bara säga att oavsett hur loppet går så har vi jäkligt roliga kollegor runt om oss!

Ordningen återställd

Första löppasset fixades söndagskväll efter 4 träningsfria dagar och det gick helt klart över förväntan. Träningsuppehållet har berott på en Lady Gagaweekend till Stockholm med Frida där mesta fokuset har varit  på shopping, nöje och hotellfrukost. Tog faktiskt med mig träningskittet men det närmaste gymmet vi tog oss var till bastun. Vi åkte hem lördag så vi hann med att känna på lite tjejmilenkänsla där mer än 32 tusen duktiga tjejjer sprang genom lera och regn och nu är det mindre än en månad innan jag och Johanna står på startlinjen så lite nervöst börjar det kännas.

Veckan annars har börjat lugnt men imorn kör vi stenhårt igen med löpning och tennis.

Ett paket kommer lastat 4!

I lådan hittades följande:

17 st. Gainomax Energy Bar
15 st. Gainomax Protein Bar
20 st. Gainomax Recovery
25 st. Gainomax Recovery Long Distance

....samt en handduk och en vattenflaska. 

Kiropraktikern

C: Jag ska äntligen gå till kiropraktikern imorn. Han ska tydligen vara jättebra och gå igenom hela kroppen, Bäst att man tar på sig tanttrosorna!

J: Men han tar väl inte på rumpan?

C: Gör han?

J: Nä men det kan han väl inte göra?

tystnad

J: Jag måste nog oxå boka en tid!

Glutenkänslig?

Äntligen har har jag lyckats hålla mig borta från mjölprodukter så pass länge att jag kan konstatera att jag mår mycket bättre. Med en stor förkärlek till vitt bröd och pasta i alla de former så har magen mått därefter, Nu påverkas jag säkerligen av att jag även har en katarrmage sen länge men utan mjöl och jobbets kaffe så är magen likadan morgon som kväll.

Bilden här bredvid är tagen efter en pastabuffe i Motala inför Vätternrundan. Både jag och Johanna gick runt och såg höggravida ut haha.

När jag ändå är inne på problemområden så har jag länge haft svårt att få bukt med det där jäkla mjälthugget som smyger runt när jag springer. Efter en massa googling, andning på höger nertramp, kotte i handen, ingen mat 2 timmat före passet etc etc så har jag kommit fram till att det måste vara en kombination av allt. Har nu provat att äta max 2-3 timmar innan träning och när hållet börjar sticka så andas jag ut all luft jag bara kan typ 3 gånger och hållet släpper faktiskt. Måste upprepas nångång men helt klart effektivt! Är otroligt irriterande när det är hållet som tar kål på en istället för orken.

Kvällen har återigen spenderats upp på Vitbergsmilen. Är förvånad att det är såpass många som är ute och springer på kvällskvisten i mörkret. Utan sällskap skulle jag aldrig våga mig runt spåret!

Gainomax & mörkerlöpning...

Igår fick vi besked från Gainomax att vi fått fortsatt förtroende att delta i Gainomax Sportsteam, Lidingö! Riktigt kul! Det tackar vi för!












Igår blev det en löprunda vid 21-tiden uppe på Vitberget. Det var ett riktigt härligt pass trots att vi valde att springa långbacken bak på Nöppelberget. Men jag kan lova att det var mörkt & att vi i princip var själva ute förutom alla grodor!

Vad har hänt sen sist?

 

Min alldeles egna Bollkalle

En vecka har gått sen Johanna sprang Drängsmarksterrängen och vid dagens Vitbergslöpning försökte vi komma ihåg vad vi gjort i träningsväg denna vecka . Tre löppass, tre långprommenader och lite tennis på det. Själv har jag börjat märka av slitningar i knäna men förmodligen och förhoppningsvis är det mest från tennisen. Denna vecka satsar vi på varannandaglöpning på vitberget och ett provpass i Drängsmark. Då om något kommer knäna sättas på prov.

Framöver kommer vi nog att sikta på att delta i Kraftjoggen som går av stapeln den 15 september. Sträckan är 20 km terränglöpning, Skellefteå-Skelleftehamn vilket kan vara en lämplig träningssträcka innan Lidingö. Vi har båda sagt att det endast kommer räknas som ett träningspass dvs inget fullt ön medvetslös men jag vette tusan om Johanna kommer kunna hålla sig schack när hon har ryggar framför sig!?

Drängsmarksterrängen

Idag var det dags för comeback på Drängsmarksterrängen. Tror i alla fall att det måste vara fem år sedan jag sprang den sist. Var verkligen i valet & kvalet imorse om att springa, men efter meddelande av Joel som löd "Äh. Då kör vi...." så tänkte jag att då är det väl bara att ta på sig löparskorna!

 Blev att springa sträckan 9,4 km. Löpningen kändes verkligen tung, det bjöds på både tunga ben & andfåddhet. Skulle säga att det beror på den egna konditionen, men värmen & den lösa sanden gjorde det inte lättare. När det var tre kilometer kvar så var jag redo att gå resten, men tänkte då på tiden man varit igång i både Öppet spår & Vättern. I mål var jag cirka 3 minuter långsammare än min bästa tid. Är dock ändå nöjd att jag lyckades springa på 45 minuter!

 Nu är det snart bara en och en halv månad till Lidingö. Undrar hur tre mil ska kännas när en mil kändes tung?!

Djursafarie...

....letande av kontroller samt ljudet från balunsen på Folkparken.
Ikväll blev det Naturpasset på Vitberget igen... Denna gång hittade vi alla kontroller vi planerat att ta, sammanlagt blev det 7 stycken! Vi fick dessutom skåda lite djur av olika de slag & material!

Väl tillbaka till bilarna så börjar vi kolla klockan & istället för en timme så hade vi nästan varit ute i två timmar. Tiden går fort då man har roligt!

Imorgon är eventuellt planerna att springa säsongsavslutningen på Drängsmarksterrängen. Det känns dock som att det blir till att bestämma sig imorgon då dagen för min del bestått av två långa pass, cykling 1.20 på förmiddagen & så orienteringen ikväll. Kan tänkas att detta inte var den optimala uppladdningen & att kroppen är rätt mör imorgon!

 

OrienteringsMusen

OrienteringsPuff

OrienteringsPiff

OrienteringsÖdlan