(Tisdag - Vila)
Idag kom Johanna förbi i eftermiddag och vi sprang våran vanliga runda broarna runt den längre. Från att vara rätt taggad kom hypokondrikerCamilla fram. Ont i benen, håll både uppe,nere och fram och tillbaka. Fick lite medsympati från Persson som försökte uppmuntra med att ibland när det känns som värst går det som bäst. Och tro på fasen att vid målgången hade vi nog gjort vår bästa tid. Vilken tid undrar ni då? Vi återkommer den dag vi kommer ihåg att ta med pulsklockan.
Att se fram emot nu, ja förutom morgonkvällens 120 simvändor är att vi får hämta ut nycyklarna på fredag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar