söndag 13 maj 2012

Arvidsjaur i bilder



 06.40 blev jag upphämtad av Johanna och hennes chaffispappa Henning som slöppte av oss i Kåge. Sen var det rent ut sagt nå jävulsk med motvind och mjölksyra ända fram till Arvidsjaur. Rent så vi stod jäklart helt still i utförsbacken strax innan Glommersträsk och den är fasen brant. De 10 kilo vi hade på ryggen hjälpe såklart inte till. Började seriöst fundera på vad vi gett oss in på med Vättern då varenda tramptag va nalta tungt. Framkom senare att vi cyklat med motvind kanske 7-11 m/s, och ju närmare Arvidsjaur desto värre.



Till hotell Laponia kom vi iallafall och efter typ 5 min återhämtning tvingade Johanna ut mig på en joggingtur för att trampa ur mjölksyran. Va väl inte världens mest populäraste förslag men nog hjälpte det garanterat inför hemresan. Köpte sallad på Ica sen tillbaka och in i saunadimman.

Startade kvällen på Restaurangen Afrodite som vi dömt ut tidigare när vi var på skidläger inför Öppet spår. Varför? Jo en rödblinkade bar/restaurangskylt och plastblommor som skyltning fick oss att tänka på andra verksamheter än mat. Men utifrån flera lovord så utmanade vi våra fördomar och tack o lov för det. Prima mat, stekt halloumi, vitlöksbröd tzatziki, oxfile och kycklingsspett plus bra påfyllnad av vätska! 
Kvällen fortsatte sedan i samma roliga anda som alltid.


Hemresedagen var det egentligen bara hotellfrullen som man såg fram emot. Bara tanken att sätta sig på en cykel igen fick en hel massa kroppsdelar att värka. Och ont gjorde det tills det domnade bort. En hemresa som gick i medvindens och nedförsbackarnas tecken gjorde att vi kände hopp om liv (eller ja Vättern). Vi insåg även hur äckligt uppförs vi faktiskt cyklat till Arvidsjaur. Energiintaget tur och retur betod av Gainomax long distance och energibars som funkade toppen, dock skulle jag säga att allt i dryckesform är lättast att få i sig under långa träningspass. Barsen funkar bäst som proteinåterhämtning speciellt fudgesmakensom smakar riktigt smarrigt. Efter drygt 6 timmar avslutade jag min resa i Ersmark och Johanna fortsatte till Kåge där hon fick hämtning.


Snöbränna kommer alltid ha en speciell plats i våra hjärtan

2 kommentarer:

  1. Vilket äventyr ni har varit ute på, jag tänkte på et idag när jag hade cyklat 8 av de 12 mil vi var ute på idag, och kom fram till att det finns alltid de som är värre, jag är nog inte så trött! Lycka till med den fortsatta cyklingen! //Er främsta skidsupporter

    SvaraRadera
  2. Mammas hus i bakgrunden fram till 2007….

    SvaraRadera