9 mils plåga

Efter ca 2(!) timmars sömn natten mot söndag ringde väckarn 03:30 och det var dags att kliva upp och packa allt som vi borde ha packat ihop kvällen före. Bussen mot Sälen gick vid 04:30 och väl ute i mörkret tog vi rygg på några skuggor framför oss som ledde oss till resans början. Om man någonsin pratar om ålderskriser så borde bussresan hintat om att det är överlägset det
manliga könet vid 40 års ålder som börjar oroa sig för högre hårfäste och kulmage. Vi var väl typ 4 tjejer och rester karlar på bussen.

Väl framme efter toabesök på en bajjamajja i -14 grader, ihoptejpning av klädpåsen hoppade vi på skidorna och ställde oss långt bak i ledet. Har nog aldrig kunna föreställa mig hur många som också tänkte åka öppet spår. Johanna var hurtig redan från början och tryckte på bra framåt och redan i backen hade vi skiljts åt. Jag var väl medveten om att det skulle börja med en 4 km backe uppåt men tänk då att skida med tusentals andra uppåt i ca en timme. Gick bättre än väntat mycket tack vare en bra fästvalla. Hälarna gjorde sig snabbt påminda och jag ska aldrig mer köpa ett par nya pjäxor som premiäråks först ett 4.5 mils lopp och andra åket 9 mil. Sen började nötandet framåt och det gick väl rätt bra tills första svackan vid Evertsberg ca 4.5 mil. Brytbussen var det enda som snurrade i mitt huvud. Hittade en like i en stockholmare så vi grinade ikapp en stund. Självklart åker man inte till Sälen för att bryta så jag tryckte en energidryck och åkte vidare.

Alla backar som man såg fram emot att vila i var ju bara att glömma då spåren var sönderplogade och jag hade garanterat 2-3 stycken åkare som ramlade framför en. När jag äntligen nådde sista kontrollen med 9 km kvar hittade jag en bänk och stannade där en stund. Stunden blev till många min och blev tillslut ivägtvingad av en funktionär och annars hade jag nog suttit kvar där fortfarande. Med ett mantra "aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer" lyckades jag gå in i mål på svischades 9 tim och 32 min. Från att ha en måltid på betydligt mindre var det egentligen bara överlevnad i spåret som gällde.

Från Aldrig mer tog det ca 5 timmar till att vilja ta revansch Vasaloppet 2013.